RANARP 

på Bjärehalvön

Under "Arkiv" samlar vi sådant som först publicerats på annan plats på hemsidan, t ex en artikel som inte längre hör hemma under "Nytt", men likväl kan vara av intresse. Klicka på någon av underrubrikerna ovan! Under "Fler artiklar" hittar du just fler artiklar.

Har du egna idéer eller förslag på något du skulle vilja läsa om här, hör av dig till clas@ranarp.nu eller via telefon till 0727-31 33 66, så ser vi om vi  kan fixa till något. Det blir roligare ju mer vi samlar på oss. Nedan publicerar vi en berättelse som föreningen Förslövs Socken Förr och Nu tagit vara på. 

Hovaltestenen och Hovaltehögen

Gammal folksägen, upptecknad av Sante Gudmundsson*

Det finns en gammal sägen som sträcker sig så långt tillbaka i tiden som till vikingatiden. Jag vill här försöka skildra vad jag av gamla ortsbor hört förtäljas om en i Förslövs socken i Ranarps by nära sjöstranden belägen större ättehög och sten:

Hovaltestenen är 2ó meter hög, vid marken är stenens omkrets över 3 meter. Omkretsen i toppen nedanför stolsitsen är ungefär 2 meter. Stenen har nämligen i toppen formen av en stol vars sits har en bredd av 60 cm, och ryggstödets höjd är 50 cm. Stenen kallades förr i tiden också för Kostenen. Detta namn har troligen uppkommit av att för långa tider sedan brukade bönderna däromkring släppa sina kreatur lösa. Då samlades gärna korna omkring den stenen varför djurens ägare brukade gå till stenen för att söka rätt på sina djur. 

Några hundra meter i sydlig riktning från denna sten ligger en gaimmal ättehög kallad Hovaltehögen. Högen har en ungefärlig höjd av 4 meter. Den är så gott som rund, ungefär 7 eller 8 meter i diameter. Den har ursprungligen varit mycket större, men har under årens lopp förminskats genom att bondens plog fått komma närmare och närmare för varje år. Enligt vad äldre personer berättat samlades en söndagsmorgon för [nu mer än] 60 år sedan en del av byns mannar vid högen för att genom grävningar ta reda på om sägnen talade sanning, att i högen skulle den store vikingahövdingen Hovalten vara begraven. Resultatet av denna grävning blev (enligt flera äldre personers berättelser) att sedan en del jord och stenar avlägsnats, påträffades en gravplats i vilken dock ingen vågade gå in.

På den tiden var den allmänna folktron att om någon rörde eller bortförde något föremål från en dylik gravplats skulle det bringa olycka. Trots detta var det en som struntade i all vidskepelse och begav sig in i graven. Han medförde därifrån bland annat ett kraftigt svärd. Om detta svärds storlek och beskaffenhet varierar berättelserna något, och då det inte är möjligt att utforska var detta svärd hamnat, är det väl bäst att låta mystiken kring detsamma få vara. 

Hur som helst härmed så tycktes dock den gamla vidskepelsen hålla streck, ty för den som bortförde svärdet ur graven blev det en tragisk död, vilket likaledes blev hans hustrus lott. Då förr i tiden icke fanns någon ordnad hembygdsvård, blev högen aldrig sakkunnigt undersökt. Efter någon tid igenfylldes hålet. Så är man än i dag ''lyckligt" okunnig om vilka skatter som högen möjligen ytterligare kan gömma.

*Sante Gudmundsson, död 1962, bodde i Förslöv. Arbetade bl a vid järnvägen. Ägnade under fritiden stort intresse åt hembygdens historia. Han skrev flitigt. Ytterligare material finns i hembygdsföreningens arkiv.